Mmm nu har jag en peroid med existensiella tankar om ditt och datt. Tex, såg på nyheterna igår om att det har drunknat ca 1000 flyktingar utanför Libyens kust. Dom blir nedgräva i en massgrav i öknen för det är ingen som vet vilka de är eller var de kommer från. 

Och då tänker jag, det finns alltså människor som dör och blir begravda helt anonymt i öknen och det finns människor som får en begravning med kortege genom staden, tvsändning och sörjande över hela världen. 

Ett människoliv. Helt skilda öden. Hur sjukt är inte det?!

//J

Nä hörrni, det där med arbetsmoral måste vara en myt. Om 28 minuter får jag gå hem och jag gör inget vettigt överhuvudtaget. Har jag något att göra? Ja antagligen men vem orkar anstränga sig. 

Så vad gör jag då? Jo jag bloggar (som synes), kollar nya sommarskor, spelar Taipei, Facebookar, tänker på vad mysigt jag ska ha ensam hemma ikväll med sushi och Eurovision på tv, Facebookar lite till, kollar klänningar osv osv. 

Sen tänkar jag på vad oerhört lyckligt lottad jag är. Kan sitta och glo på min sambo och knappt förstå att han är min. Inte klokt. Nu har jag inte så många kärlekar att jämföra med men jag misstänker starkt att han är mitt livs kärlek.    Jag menar man kan ju inte annat än älska killen som mitt i ett handjobb uppmanar mig med "öka takten sista kvarten!"   

//J

Idag jobbar jag halvdag! Eller jag tror att jag gör det iaf.... Kom ut lite svårtolkade nyheter igår på vårt intranät om att det kanske inte är så. Men jag är ju inte den som gapar om det direkt. Gå på den första infon du får och spela lite dum, där har du mitt motto.   

Var på ovanligt bra humör idag när klockan ringde. Gick till och med INNAN andra snoozningen. Konstigt men skönt! Livet kanske kan börja kännas lätt igen. Det vore ju inte helt fel. 

Sitter alltså på jobbet och bloggar. Men sitter man och skriver för fullt så ser man ju väldigt upptagen ut. Himla bra! Ibland när jag har tråkigt så tar jag fram ett Worddokument och bara skriver massa nonsens, men med intensiteten som om jag skriver ett väldigt viktigt mail. Dagens tips! 

//J

Ja det var ju några år sedan mitt senaste inlägg. Antar väl att det rinner ut i sanden när man inte har så stort behov av att skriva av sig. Men nu har jag det. Nu lät det väldigt dramatiskt men så är det inte. Bara väldigt mycket som pågår i mitt liv just nu, båda underbara och inte så underbara saker.

Till att börja med så har jag ett jobb som jag inte alls trivs med. Eller trivs och trivs, jag gillar mina uppgifter och så. Men jag har slutat bry mig om hur det går för det företag jag jobbar på. Jag vantrivs inte, jag blir inte mobbad, jag bara bryr mig inte. Och ska man sitta och engagera sig 8 timmar om dagen i nåt man inte bryr sig om överhuvudtaget så tär det till slut. Båda fysiskt och psykiskt. Detta plus en självbild totalt körd i botten resulterade i en depression/utmattning. Blev sjukskriven och var det i tre månader på heltid. Och det kan jag säga att jag har aldrig i mitt liv känt sådan lättnad som när jag blev sjukskriven. Så här i efterhand kan jag se att jag var helt slut. 

Tre månader, då borde man ju bli uttråkad till slut. Men nä. Det var så jävulskt skönt att bara vara! Men det säger man ju inte högt för då insinueras det både till höger och vänster att man bara är lat och fejkar. Men nä, fejkade gjorde jag inte. För så jävla roligt är det inte att få panikångest i mataffären eller få sån ångest mitt i natten att man gråter ögonen sönder och samman. 

Men jag blev bättre och kände mig starkare. Så jag började jobba 50% och sen gick jag upp till 75%. Sket fortfarande fullständigt i jobbet men jag satt och knåpade med mitt och det funkade. Sen gick jag upp till heltid och det funkade. I två veckor. Sen blev jag omänskligt trött på kvällarna, både psykiskt och fysiskt. Jag tog det som en varningssignal och jobbade lite hemma för att lindra stressen. Men det hjälpte inte.Tillslut satt jag på jobbet en fredagförmiddag med hjärtklappning, yrsel, kallsvettingar och total oförmåga att ta in information. Då blev jag rädd. Så jag gick hem efter lunch och jobbade hemma. Ni hör ju så dumt, JOBBA hemma. Men men. När jag kom hem släppte allt och jag blev så trött att jag hade kunnat somna stående. Veckan efter var jag hemma helt. Att gå till jobbet fanns inte på kartan, blev illmående av bara tanken. 

Fick en tid hos läkaren och ska jobba 75% till 29 maj. Men inget prat om vad man kan göra för att undvika att jag klappar ihop igen eller om det kändes bra med 75%. Känslan jag fick var att jag var lite jobbig som kom tillbaka och mådde sämra igen. Så onödigt, jag måt ju piss som det är redan. Nåväl. Jag hann jobba 75 en dag sen kom förkylningen från helvetets eldar och tog mig med storm. Så jag har varit hemma nästan hela veckan. 

Så där är vi nu i skrivande stund. Känns som att man jobbar lite i motvind just nu, men förhoppningsvis vänder det snart. Om som tur är har jag min klippa att luta mig mot. Men det tar vi en annan gång.   

//J

Ja vad som är så roligt vete fan, men jag kände att jag var tvungen att byta rubrik. Har ju inte bloggat sen Dackefejden men nu tänkte jag att det var dags för ett litet inlägg.

Ja annars då? Jo tackar som frågar. Sitter och "söker jobb" och har lite allmänt tråkigt. Men nu började coachen gå runt och kolla vad man gör så nu får jag väl vara duktig.   

Hoj hoj! 

Ja, hej igen! Long time no blog.... Men nu sitter jag här och tänker på vad tråååååkiga alla är. Och då menar jag mig själv också. Jag vet att man inte ska jämföra sitt liv med andras, men när man läser på FB hur folk hittar på massa saker hela tiden så blir jag lite trött på mig själv. Jag vill ju också umgås och hitta på saker med mina vänner. Men gör jag något åt det då? NÄ! Jag sitter i min soffa och tycker att allt är så trååååkigt. Det är nästan så jag har blivit folkskygg.

Sen är det ju så också att jag vill ju helst inte vara den som är initiativtagare, för då är det ju mitt ansvar att det man föreslår blir kul och att alla har trevligt. Och då blir jag nervös och ängslig. Det är MITT fel om en endaste liten kotte har tråkigt! Därför föredrar jag att "hänga på" bara. Väldigt kravlöst och casual. =)

Nåväl, får väl ta mig i kragen och hitta på nåt. Nångång............

Fy fanken vilka tråkiga vänner jag här!!! Fest blev helt plötsligt "käka lite och sen får vi se". Det är släktkalas, brist på pengar och jobb och annan skit! Jag vill ju festa på riktigt!!!

Nåväl, hoppas det blir kul ändå. Sitter ju och smygsuper lite i väntan på mitt middagssällskap. hehe.

Kanske är lika bra att det bli lugnt. PMSkåthet, alkohol och ett hjärta som är lite naggat i kanten brukar inte vara en bra kombo.......

Just ja! Jag har ju för sjuttsingen en blogg! Bäst att plita ner ett inlägg då så att Petterssonskan blir nöjd.

Sitter iaf i soffan och pustar ut efter den stora städ-ochtvättdagen. Och jäklar vad fint det blev! Har ju inhandlat lite saker till köket och det blev jättebra! Speciellt dom nya stolsdynorna blev succé. Synd bara att det inte märktes på mängden tvätt i tvättkorgen att jag kört tre maskiner. Men men på`t igen bara!

Börjar bli nöjd nu med inredningen i köket. Lite ironiskt är det ju att köket, som jag typ aldrig är i, är det finaste rummet just nu....

Och i helgen är det baluns i hela stada. Nån slags fylla hade jag tänkt ta mig. Sen om det blir med sällskap och i festlig stämning eller om det blir ensam i soffan med INTE så festlig stämning, det återstår att se.....

Nä, nu ska jag ta mig en bit mat. Har rester kvar sen igår så jag behöver bara koka ris till. Det är lycka i sin renaste from det!

HOJ!!